Socker och hästar.
Snöslask och vedervärdigt ute. Vinterns allra sämsta sida... Men jag njuter av ledigheten och att få vara tillsammans hela familjen.
Ur en sockersynpunkt är det skönt att vi har ungefär samma rutiner vardag som helg. Här är det allmän uppstigning vid sju oavsett vilken dag det är. Men både Sigge och Viggo behöver ju äta frukost vid senast halv åtta för att de inte ska bli låga. Undrar hur man gör sen när de blir tonåringar och vill sova hela dygnet... Sånt finner man väl lösningar till längs med vägen antar jag.
Jag och Gun har kommit överens om att jag inte ska mäta på Rasmus för ofta, eftersom det inte leder till annat än stress. Ca en gång i veckan bara. Alltså har vi bestämt helgen. Imorse hade Rasmus ett fastevärde på 6,7 innan frukost. Alltså väl högt, även om det fortfarande inte är ett diabetesvärde. Diabetesvärde är från 7,1 så marginalerna känns inte jättestora. Efter vi var på sjukhuset häromdan sa Rasmus faktiskt att han är orolig för att få diabetes. Det har han inte varit förut, så jag vet inte varför det ändrats. Han tycker inte att det är det minsta jobbigt att ta socker, men visst det gör väl att han känner sig som en i gänget...
Igår var jag och Viggo på Gothenburg Horse show. Jättemysigt hade vi, en sån utflykt måste ju ske på hans villkor, hur mkt han orkar men han var verkligen en stjärna. Den sista stunden fick han kryp i benen, men då räddade svt play i min mobil :) Efteråt avslutade vi kalaset med middag hos Tilda tillsammans med mamms o papps. Mysigt att kunna ge ett barn i taget lite egen uppmärksamhet. Dessutom är det nog inte alltid helt lätt att vara mellanbarn tänker jag, framförallt i en familj där minstingen tar så hemskt stor plats.
Om två veckor är det årsdagen för Sigges debut. Detta är något jag tänker mycket på. Det känns som om att vid exakt den här tiden förra året visste vi ingenting. Ibland är det tur att man inte vet vad livet har i beredskap. Vad det gäller Sigge visste vi att det var något som inte var bra. Men vi var så himla övertygade om att det var gluten. Ack så fel vi hade... Lilla prinsen.
Ur en sockersynpunkt är det skönt att vi har ungefär samma rutiner vardag som helg. Här är det allmän uppstigning vid sju oavsett vilken dag det är. Men både Sigge och Viggo behöver ju äta frukost vid senast halv åtta för att de inte ska bli låga. Undrar hur man gör sen när de blir tonåringar och vill sova hela dygnet... Sånt finner man väl lösningar till längs med vägen antar jag.
Jag och Gun har kommit överens om att jag inte ska mäta på Rasmus för ofta, eftersom det inte leder till annat än stress. Ca en gång i veckan bara. Alltså har vi bestämt helgen. Imorse hade Rasmus ett fastevärde på 6,7 innan frukost. Alltså väl högt, även om det fortfarande inte är ett diabetesvärde. Diabetesvärde är från 7,1 så marginalerna känns inte jättestora. Efter vi var på sjukhuset häromdan sa Rasmus faktiskt att han är orolig för att få diabetes. Det har han inte varit förut, så jag vet inte varför det ändrats. Han tycker inte att det är det minsta jobbigt att ta socker, men visst det gör väl att han känner sig som en i gänget...
Igår var jag och Viggo på Gothenburg Horse show. Jättemysigt hade vi, en sån utflykt måste ju ske på hans villkor, hur mkt han orkar men han var verkligen en stjärna. Den sista stunden fick han kryp i benen, men då räddade svt play i min mobil :) Efteråt avslutade vi kalaset med middag hos Tilda tillsammans med mamms o papps. Mysigt att kunna ge ett barn i taget lite egen uppmärksamhet. Dessutom är det nog inte alltid helt lätt att vara mellanbarn tänker jag, framförallt i en familj där minstingen tar så hemskt stor plats.
Om två veckor är det årsdagen för Sigges debut. Detta är något jag tänker mycket på. Det känns som om att vid exakt den här tiden förra året visste vi ingenting. Ibland är det tur att man inte vet vad livet har i beredskap. Vad det gäller Sigge visste vi att det var något som inte var bra. Men vi var så himla övertygade om att det var gluten. Ack så fel vi hade... Lilla prinsen.
Kommentarer
Postat av: mh
Hoppas verkligen det dröjer för Rasmus, om det skulle komma men en fördel är det väl kanske att han sett hur brorsorna haft det.
Postat av: Tove
Ja du, tack ska du ha. Men visst är det så att för Rasmus är det nog inte så dramatiskt, även om han är lite orolig.
Postat av: Nicklas
SV: Tack ska du ha! Det lovar jag att göra! :)
Trackback
