Dr. Gun
Hade ett långt samtal med dr.Gun i veckan. Jag tycker verkligen att hon är helt underbar, och vi har tur som har henne. Det är ju en sån enorm trygghet att kunna ringa när man bara känner att det helt enkelt inte funkar. Vi pratade länge och väl om alla tre barnen, och kom sen fram till justeringar i Sigges pump. Ska se om det inte blir bättre av detta. På dagis blir han låg vareviga dag innan lunch. Utan undantag. Detta trots att vi gjort temporära sänkningar, plus att han fått en banan utan insulin till.
Gun har fått en forskartjänst, vilket innebär att hon bara kommer ha patienter en dag per vecka, plus att två nya läkare kommer ansluta sig till mottagningen. När jag hörde detta började jag nästan gråta, men nu har jag blivit försäkrad om att vi får behålla henne. Vi är ju ett av hennes "specialfall". Ibland är det ju bra att inte vara som alla andra... Detta att Sigge var extremt liten när han debuterade. Och att Viggo prickade in de 5% av syskon som debuterar. Och att om Rasse fortsätter på inslagna banan så trotsar han statisktiken fullkomligt.
Vad det gäller Viggo. Nu har det gått exakt ett år sedan han på började sin insulinbehandling. Tror inte någon hade väntat sig att han skulle behålla så mkt egenproduktion under så lång tid. Men det handlar ju om att vi fångade upp honom så tidigt. Sen säger även Gun att vi hjälper honom genom att vi håller på rutinerna vad det gäller mat etc. Tydligen behöver inte kroppen gå på högvarv när det gäller matintag och insulin, vilket tydligen hjälper honom. Nu i veckan fick han faktiskt lite kortidsverkande inför middagen. Han låg på nio alldeles innan maten och vi skulle äta pasta, vilket jag tyckte skulle vara en onödig höjning. Men det är ju inga direkta höga socker det är frågan om... Jag frågade Gun hur länge man kan hoppas på att ha det så här, vilket jag egentligen förstår att hon inte kan svara på. Men hon sa det, att vid en ordentlig infektion kommer han säkert tappa en hel del. Jag påpekade glatt att vi varit ovanligt friska denna hösten. Kanske var det därför Viggo vaknade med 39 graders feber idag...
Gun har fått en forskartjänst, vilket innebär att hon bara kommer ha patienter en dag per vecka, plus att två nya läkare kommer ansluta sig till mottagningen. När jag hörde detta började jag nästan gråta, men nu har jag blivit försäkrad om att vi får behålla henne. Vi är ju ett av hennes "specialfall". Ibland är det ju bra att inte vara som alla andra... Detta att Sigge var extremt liten när han debuterade. Och att Viggo prickade in de 5% av syskon som debuterar. Och att om Rasse fortsätter på inslagna banan så trotsar han statisktiken fullkomligt.
Vad det gäller Viggo. Nu har det gått exakt ett år sedan han på började sin insulinbehandling. Tror inte någon hade väntat sig att han skulle behålla så mkt egenproduktion under så lång tid. Men det handlar ju om att vi fångade upp honom så tidigt. Sen säger även Gun att vi hjälper honom genom att vi håller på rutinerna vad det gäller mat etc. Tydligen behöver inte kroppen gå på högvarv när det gäller matintag och insulin, vilket tydligen hjälper honom. Nu i veckan fick han faktiskt lite kortidsverkande inför middagen. Han låg på nio alldeles innan maten och vi skulle äta pasta, vilket jag tyckte skulle vara en onödig höjning. Men det är ju inga direkta höga socker det är frågan om... Jag frågade Gun hur länge man kan hoppas på att ha det så här, vilket jag egentligen förstår att hon inte kan svara på. Men hon sa det, att vid en ordentlig infektion kommer han säkert tappa en hel del. Jag påpekade glatt att vi varit ovanligt friska denna hösten. Kanske var det därför Viggo vaknade med 39 graders feber idag...
Kommentarer
Trackback
